Läraravtryck

Nationella proven … en ovetenskaplig liten jämförelse

”Resultaten i de nationella proven i årskurs 3 är ett redskap för att identifiera svagheter i ett tidigt skede i elevernas skolgång. Men det är viktigt att det inte stannar vid en analys av resultaten utan att man också stärker undervisningen för att stödja eleverna inom de områden där man identifierat brister.” (Skolverket)
Syftet med de nationella proven är gott, men i ärlighetens namn så har jag aldrig blivit överraskad över de resultat mina elever fått. Jag tror att många lärare med mig känner precis samma sak. Den enda gången under min yrkesverksamma tid som jag verkligen kände att proven gav mig något, det var när jag var ny i läraryrket och jag hade alldeles för dåliga kunskaper och för lite erfarenhet för att veta vad jag kunde förvänta mig av eleverna. Det kanske säger mer om att lärarutbildningen inte rustade mig tillräckligt väl för att ge mig kunskaper i bedömning. Jag klagar egentligen inte på utbildningen i sig och inte heller på min studiekapacitet. Erfarenheten man får av att undervisa och att möta eleverna varje dag är den verkliga skolan. Sedan kan vi ju fundera vidare på hur vi kan utveckla lärarutbildningen ytterligare för att rusta våra lärare och hur vi på skolorna kan stödja våra nyutbildade kollegor så att de känner sig säkra i sin roll. Det kanske vi återkommer till?
I Sverige genomförs proven vid tre tillfällen under elevernas grundskoletid år 3, 6 och 9. Personligen har jag genomfört proven i år 3 de två senaste åren och innan den nya läroplanen kom, i år3 och 5. Proven för år 3 har ett bra innehåll och täcker de viktigaste bitarna. Eleverna brukar alltid vara nervösa inför provsituationen då de inte är vana vid prov. När de väl har gjort det första provet, så brukar det släppa för att de tycker att proven är enkla. De får en bekräftelse att de faktiskt kan! När jag förbereder och samtalar med eleverna om proven, säger jag alltid att det är ett sätt för mig som lärare att se om jag lyckats med min undervisning och att se om jag har missat något i min undervisning. Tyvärr så är det inte alltid att läraren kan justera sin undervisning med den nuvarande gruppen då man oftast lämnar vidare sina elever efter år 3, 6 och 9.
Jag hade inte tänkt fastna i detta resonemang särskilt länge, utan jag hade tänkt att jag skulle göra en internationell (helt ovetenskaplig) jämförelse, då jag får stå för det internationella perspektivet här i bloggen. Jag har ett nätverk via facebook där jag har mängder av svenskar som lever på olika platser runt om i världen. Många av dem är föräldrar till barn som går i skolan i det land där de lever. Jag slängde ut frågan om det finns nationella prov i deras länder, hur de i så fall är upplagda och hur de upplevs av barnen. Jag fick många svar från svenskar som bor i USA framförallt, men även från Italien och Australien.
I USA startade läsåret 2005-06 en satsning som de kallar ”No child left behind” och det har inneburit att man varje år i grade 3-6 ( år 2-5 i Sverige) genomför tester. I och med att varje delstat själv beslutar över skolans utformning och dess riktlinjer och granskning, så varierar detta något från delstat till delstat. De ämnen som testas är matematik och ”language arts”. Från grade 5 testas också kunskaper i samhällskunskap och historia. Det jag inte har fått fram är om de möjligtvis inte testas i science också… Syftet är liknande som för oss i Sverige, nämligen att upptäcka elevers luckor för att kunna ge dem mer stöd. Den lilla haken i detta system är att provresultaten används för att jämföra skolor med varandra. Skolornas rykte står på spel och därmed ex. huspriser i området. Om en skola inte lyckas tillräckligt väl kan lärarna förlora sina jobb och bli tvungna att söka om sina jobb. Detta har i vissa skolor lett till fusk, där elevernas svar korrigeras i efterhand. Föräldrarna har upplevt att en stor press sätts på eleverna inför dessa tester och majoriteten av de tillfrågade är kritiska mot proven.
I Australien är det nationella tester i åk 3, 5, 7 och 9. Ämnena är reading, spelling, grammar, punctuation, writing and maths. Testerna används som underlag till ”My school website” för underlag till skoljämförelse. Här har ingen uttalat sig om att proven upplevs som negativa.
I Italien är den obligatoriska skolan från 6 till 16 år. Nationella tester genomförs i skolår 2, 5 och 9. Det är matte (inkl naturvetenskapliga ämnen) och italienska som testas iallafall när man går i år 2 och 5. Inte heller här har jag fått några negativa indikationer om testerna. Som sagt så är denna lilla helt ovetenskapliga undersökning inget som kan generaliseras.
Jag tycker ändå att det är intressant och det sätter igång nya frågor i mitt huvud. Gynnar testerna elevernas lärande? Det måste ändå alltid vara det som ska vara vårt fokus.
// Lottis Isaksson

Märkta på:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


%d bloggare gillar detta: