Nationella prov – personlig reflektion @ses1549

Nationella prov infördes året efter att jag gått ut lärarhögskolan. I och med att Lpo94 med uppnående mål och strävans mål sjösattes kom denna form av utvärdering till. Nationella proven var inte tänkta för att testa elevernas resultat utan det fanns, och finns fortfarande två nivåer till som det mera sällan talas om. Proven ska mäta resultaten av den undervisning som bedrivits och hjälpa huvudmannen att fördela medel och kompetens.  Ofta glöms dessa nivåer bort i debatten. Ett annat problem är att de ofta ses som ett snöre eleverna måste över för att komma vidare när de borde ses som en lägsta nivå.  Alla elever ska nå målen eller som det heter med Lgr11:s språk kunskapskraven och en bit till. Jag har utfört nationella prov i matematik sedan 1995 på alla grundskolans stadier och känner mig väl förtrogen med innehållet, kraven och sättet att bedöma elevernas arbete.

 För mig personligen har nationella proven påverkat min undervisning. Både så att jag lite taktiskt vet var eleverna kan samla ”snabba och lätta” poäng, vad som kommer med varje gång och hur språket i uppgifterna är. På det sättet kan jag hjälpa mina elever och använda samma språk och träna den typen av uppgifter som kommer så att de inte misslyckas på grund av missförstånd eller att de aldrig utsatts för just den typen av uppgifter. Vi har även den tanken när vi väljer läromedel på skolan. Ja, jag arbetar ju utan mattebok, men inte utan läromedel. Vi har digitala resurser, appar och träning på dator, vi har konkret material och gör eget material, sätter ihop kopieringsunderlag mm så att eleverna få tillräckligt med färdighetsträning. Själva arbetet med förståelse gör vi tillsammans. 

Ett exempel på uppgifter som kommer på nationella proven i årskurs 3 är att testa likhetstecknets betydelse. Det göras på två olika sätt

3+_ = 4+ 6 kan det vara eller en lång orm 4+6= __ +7= 2+__ =0 +__

Detta har jag valt att undervisa om  – både i metod och förståelse. Eleverna måste helt enkelt ha utsatts för denna typ av uppgifter innan de stöter på dem i provsituationen. Vill ni ha tips så läs söndagens text av Frida (http://lararavtryck.moobis.se/2014/03/09/en-lararvardag-min-lararvardag-mefridalindell/) Den lektionen ska jag prova i veckan med mina ettor.

Provsituationen är är besvärlig på ett annat sätt också i mina klasser. Eleverna är vana vid att hjälpa varandra, att förklara för varandra både på svenska och hemspråket eftersom vi pedagoger är övertygade om att vi når längre om vi arbetar tillsammans – och mervärdet när du ska sätta ord på något och förklara för någon annan är att du förstår mer av vad du själv kan. I provsituationen ska de enskilda kunskaperna testas och eleverna får inte fråga varandra. De får gärna fråga mig, men det är ju inte säkert jag svarar. Detta måste jag bli bättre på att träna dem i redan nu i ettan.

Rektor och skolchef kräver analys på två nivåer av oss lärare, på elevnivå och på klassrumsnivå, när vi genomfört och är klara med nationella prov. Jag saknar en diskussion på huvudmannanivå om man fördelat resurserna inom kommunen rätt, om man kan ändra på något och vad som fungerat bra. Jag saknar också hänsyn till vad utgångsläget var. Det är bara att konstatera att mina elever med 93 % som talar annat språk än svenska hemma inte hinner ta igen 9 års språkutveckling på 3 skolår. I sexan har de hunnit ikapp, men inte ännu i trean. Ingen frågar mig någonsin vad eleverna kunde när jag fick dem utan bara varför jag inte lyckats lära dem allt de ska kunna! Och då ska sägas att alla elever gör stora och tydliga framsteg. Detta kan jag visa, men just på nationella proven i trean – som är de första – har vi inget utgångsläge att visa politiker och rektor. Förra året hade jag samma resultat som riket med samma områden som var svåra för eleverna – problemlösning och bråk – och det tar jag som ett gott resultat med tanke på att de flesta inte hade svenska ord för att räkna till 100, större, mindre, mer, färre, längre, kortare, lika många, lika mycket.. Ja, listan kan göras lång på matematikbegrepp som vi måste träna och leka in på ett nytt språk.

Slutsatsen för mig är att nationella proven påverkar hur undervisningen i min klass bedrivs redan från dag 1 i ettan. Och då måste jag säga att det är en lyckad satsning, för NP innehåller många bra uppgifter som fokuserar på förmågorna och kunskaperna eleverna ska utveckla.

Vi har en hel vecka på oss att diskutera detta tema på bloggen och jag är bara den första att lufta mina tankar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


%d bloggare gillar detta: