Molekylära tankar om förmågor och formativ bedömning.

Just nu är det många tankar om hur undervisningen hänger ihop.

Förmågor hit och dit, ja de finns och det är absolut dessa vi ska använda som verktyg. Jag tänker att förmågorna måste samspela och att arbeta med en förmåga i taget gör mig lite fundersam. För att kunna analysera behöver jag ha begreppskunskap, måste ha kommunikativ förmåga och för att förstå måste jag kunna hantera information. I min undervisning ser jag nog att eleverna har ett djup i kunskaperna och förmågorna, om dessa samverkar på ett djup och ett inbördes sätt ökar kunskapsnivån. molekylSer nog mer och mer en kunskaps-molekyl framför mig där delarna sammansvetsas både för varje ämne men också mellan ämnen. Det är komplext! Kunskapen om hur man analyserar är en sak – att använda sig av en analyserande förmåga kräver ämne och innehåll där det centrala innehållet är stommen. Är då förmågorna verktyg för att nå kunskapernas inre delar? Är de vägen till högre förståelse av ämnen? Är det olika beroende på vilket ämne jag undervisar? Frågorna är många och svaren säkert lika många. Men om jag undervisar mer i helhetsperspektiv än att välja ut en förmåga i taget gynnar det eller missgynnar det eleverna? är det ett motsats förhållande eller mer synonymt?

Ibland när det diskuteras förmågor tappar vi det centrala innehållet, det finns för att leda oss mot  likvärdiga kunskapsmål och innehåll. Vägen är lika viktig som innehållet och vice versa.

Matriser har vi använt flitigt den sista tiden för att påvisa kunskapsutvecklingen och för att göra summativa avstamp med. Under ett arbetsområde kommunicerar vi allt lärande muntligt och påvisar nivåerna på uppgifter muntligt. Vi får en synlig kunskapsutveckling och vi får en hjälp vid avslut och bedömningar som ska ske enligt riktlinjerna. Det blir ett gemensamt språk och jag tror att bedömningen blir mer likvärdig. Däremot håller jag med om att i arbetet och träningen så sker all kommunikation muntligt med eleverna, vilket också forskningen påvisa ger en högre måluppfyllelse. Gemensamt konstruerade matriser i matematik och svenska kopplade till centralt innehåll såväl som till kunskapskrav har arbetats fram av lärare på vår skola. Både processen och slutprodukterna har gett oss gemensamt språk och syn. Lärandemål som blir synligt för eleverna ger en ökad vilja att träna för att nå nästa nivå. En del elever behöver små steg andra stora och här är det lärarens professionella förhållningssätt som avgör.

Reflektioner från spridda tankar just nu.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


%d bloggare gillar detta: