Läraravtryck

#malyftet so far…

Vi har under den första delen av höstterminen påbörjat skolverkets fortbildningsprogram mattelyftet. Vi är ca 8 mattelärare, som undervisar i årskurserna 1-3, som träffas på vår skola varje måndag eftermiddag för att reflektera och planera tillsammans utifrån olika moduler. Vi har jobbat med den första modulen: Taluppfattning och tals användning.

Då min klass består av 26 härliga elever med stor spridning i sitt mattetänk har det verkligen hjälpt att vi kunnat bygga in ett tredjedelssystem under veckan i schemat. Kort förklarat, klassen är indelade i tre grupper och  vid 3 tillfällen varje vecka har de en 60 minuterslektion i vardera: matte, svenska  och fritidstimme tillsammans med varsin pedagog. Vi tre pedagoger är alla väldigt nöjda med indelningen och vi ser tydliga framsteg hos eleverna också som tre ggr/v får lov att vara tillsammans med 7-8 andra barn. Det ger mycket mer tid för varje elev och språket utvecklas betydligt på detta sätt.

Jag har haft mattelektionerna och kan därför mest redogöra vad jag ser och har sett under dessa timmar.

Vi har jobbat med ett fantastiskt arbetssätt kallat TPS – Think (själv) Pair (prata med din kompis) och Share (berätta för hela gruppen era tankegångar, lyssna på hur de andra har tänkt).

Barnen har anammat detta arbetssätt helt och det blir ett oerhört elevaktivt arbetssätt och bearbetar många av de förmågor som Lgr11 förespråkar. Jag kan inte nog rekommendera er att börja använda detta språkutvecklande arbetssätt!

Vi började redan förra året, i ettan att jobba strukturerat med likhetstecknet…då jag i det utvidgade kollegiet funnit många vänner som jobbat med denna modulen tidigare och en och annan kommunmatematikutvecklare samt handledare inom #malyftet och de har sporrat mig att jobba med detta. Dock var det när klassen gick i ettan och nu blev det spännande att gå tillbaka för att lyfta tänket och förståelsen än mer.

Skillnaden detta år var att kunna öka svårighetsgraden och att få var och en att göra kunskapen om likhetstecknet till sin genom att vid många tillfällen få uttrycka regeln om att värdet på talen ska vara lika stora på båda sidor om likhetstecknet. Inga kommentarer om att term + term ”blir” här inte.

I de fall där förståelsen varit svår att uppnå har vi använt begrepp från olika spel som barnen känner igen där likhetstecknet fått vara den viktigaste komponenten i ett uppdrag och att för att få den ”diamanten” krävs det list och mod! Vi måste levla vår förståelse. I varje ny uppgift måste du först finna denna fantastiska symbol som ger dig tillgång till massor av goda egenskaper.

”Hur mycket är den värd?” frågade en av de elever som vid det här tillfället behövde lite extra fokus och pepp.

”Flera miljoner” svarade jag och såg hur ögonen på eleven växte sig stora som tefat.

Efter det var uppgifterna lätta att lära och genomföra då fokus kring begreppen blev tydliga.

Något som vi pedagoger även fått träna på genom detta arbetssätt är att göra noteringar, detta förstås som ett steg i bedömning för lärande där vi får syn på elevernas styrkor och svagheter och där jag får tydliga indikationer på hur jag ska undervisa vidare för att var och en ska nå så långt som möjligt. Även mina styrkor och svagheter blir tydliga och jag gläds över att jag får lov att genomföra samma uppgift tre gånger innan vi byter! På så sätt får varje tredje del den bästa lektionen hos någon av oss…

Andra noteringar jag har gjort är att de elever som från början varit emot att jobba med ett lägre talområde då de redan har automatiserat många räkneoperationer som vi jobbat med har haft det svårt att beskriva hur de gått tillväga för att lösa uppgiften då de har varit fast i att de kommit fram till rätt svar. Detta har lösts genom att lyfta upp uppgiften där talområdet varit högre där de då sett att de inte har haft begreppen klara för sig och då har det skett en större utveckling för dem att kunna verbalisers sina tankegångar. En win-win situation för oss alla inblandade med andra ord.

Vi har fortsatt detta arbetssätt och angripit huvudräkningsstrategier på samma sätt, där vi vet att de elever som lyckas bäst i matematik har ett batteri av olika strategier och kan välja vilken metod som är mest lämplig vid olika tillfällen.

Här är det viktigt att vi inte bara låter eleverna sitta och jobba med tal och på så sätt tro att de färdighetstränar om det visar sig att den enda strategi de använder är att räkna upp eller ner, beroende på räknesätt, och använder fingrarna. Jo, det går….du kommer fram till rätt svar oftast om du inte hakar upp dig eller blir störd och får börja om din räkning +1, +1, eller -1, -1. Enligt forskare så ska ”räkna upp-och ner metoden” bara användas om du ska lägga till max 3 eller dra ifrån max 3, annars blir det en alldeles för utdragen process. Tänk själva om du ska räkna ner från 97 till 45 på det sättet.

Jag kommer behandla detta sätt att träna och hur vi gör i ett senare blogginlägg.

 

Vi hörs en annan gång – pling plong!

 

//Ninna aka @ninkri

 

 

Märkta på:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


%d bloggare gillar detta: