Läraravtryck

Hur elever borde undervisas i matematik

Det pratas i olika media mycket om svenska elevers sjunkande resultat i bl.a. matematik och vad det egentligen beror. Skolminister Björklund har infört betyg i åk 6 och vill nu även införa betyg i åk4! Ordning och reda och betyg tidigt är lösningen som ska vända elevers kunskapsutveckling och pendeln har slagit tillbaka igen. Hörde Lars Björklund tala under Matematikbiennalen i Umeå i februari och slogs av hur lite han verkade känna till om aktuell didaktisk forskning i matematik. På mina matematiklektioner vill jag att eleverna är aktiva, pratar matematik och löser olika problem och uppgifter tillsammans för att utveckla sina förmågor i matematik. Samtidigt ges möjlighet att utveckla den generella förmågan att resonera, diskutera, argumentera och använda både det skriftliga och muntliga språket. Ordning och reda är alltid bra med inte lika med tysta lektioner där eleverna arbetar enbart enskilt.

Jag vill referera till Jo Boaler och den webkurs How to learn math som jag deltog i via Stanford university California förra sommaren. Jo beskriver hur ett klassrum där eleverna arbetar med matematik borde vara för att alla ska få en möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt.

Hur elever borde undervisas i matematik:

Matematikklassrum borde vara platser där eleverna:

Utvecklar ett undersökande förhållningssätt till matematik, närmar sig matematik med nyfikenhet, mod, självsäkerhet och intuition.

Pratar med varandra och läraren om ideer- Varför valde jag den här metoden? Kan den användas i  andra situationer? På vilket sätt liknar eller skiljer sig metoden från metoder som andra elever använder?

Arbetar med matematiska uppgifter som kan lösas på olika sätt och/eller med olika lösningsmetoder.

Arbetar med matematiska uppgifter som kan förstås av alla men som också innehåller utmaningar
så att eleverna ständigt utmanas att arbeta på den högsta och lämpligaste nivån.

Arbetar med komplexa matematiska uppgifter som innehåller mer än en metod eller matematiskt område, och att ofta men inte alltid använda vardagsproblem som kan appliceras på elevernas verklighet.

Får känna att de hela tiden utvecklas och fortsätter att utvecklas genom-
att samarbeta i grupp, de uppgifter de arbetar med, klasskompisarna och lärarens kommentarer och bedömning och betyg.

Bedöms på ett formativt sätt- som visar på deras lärande och inte summativt där de jämförs med andra klasskamrater. Eleverna behöver få regelbunden diagnostisk feedback på sitt arbete istället för betyg eller poäng. Summativ bedömning passar bäst i slutet av en kurs.

Matematikklassrum borde vara platser där eleverna tror på att:

Alla kan lyckas bra i matematik

Matematiska problem kan lösas på många olika sätt och med olika metoder

Att göra fel är värdefullt, det påverkar hjärnans utveckling och att lära sig

Matematik kommer att vara värdefullt i deras liv, inte för att de kommer att träffa på samma sorts problem i verkliga livet utan för att de lär sig att tänka kvantitativt och abstrakt samt utvecklar ett undersökande sätt att förhålla sig till matematik.

Reflektioner utifrån forskning och praktik
Jo Boaler, Professor of Mathematics Education, Stanford University
Kursen How to learn math, sommaren 2013
( översättning av Ingela Spegel-Nääs)

Under mitt första år som förstelärare i matematik i en ny kommun har jag eftersträvat att min undervisning ska se ut så här. Det har inte varit lätt och det har tagit tid att övertyga eleverna, speciellt de med låg självkänsla i matematik, men jag känner att jag är på rätt väg och gläds åt de elever som vågar tro på sig själva och sin förmåga i matematik. Att arbeta med ett undersökande förhållningssätt utifrån matematiska problem och olika uppgifter har väckt ett intresse och tro på sig själv hos eleverna och det är så härligt att se hur de utmanar sig själva och verkligen vill lära sig. Det pågående lärarlyftet i matematik är ett viktigt steg i rätt riktning. Kollegialt samarbete och lärande en förutsättning för att utveckla skolan. Mitt fokus nästa läsår kommer att vara att samplanering och diskussion med ämneskollegor på högstadiet, något som inte varit helt lätt på min skola har det visat sig då kommunen dessutom tyvärr ej valt att ansöka om lärarlyftet i matematik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


%d bloggare gillar detta: