@angen_s talar om högre måluppfyllelse på #hbg44

Med hjälp av digitala verktyg och en medveten strategi för hur dessa ska stödja lärandet har Sollentuna kommun utvecklat ett arbetssätt där eleverna når målen i årskurs 3 i matematik och svenska i högre grad. Skillnaden mellan pojkar och flickor blev också mindre med detta sätt att arbeta. Hur gjorde man det?

Bakom strategin ligger ju så klart forskning och pedagogiska metoder som vi känner igen:

  • Hattie
  • Nottingham
  • Genrepedagogik
  • ASL

Eftersom jag i några år försökt att samla mina undervisningsidéer och skapa en medveten strategi kring mitt sätt att arbeta i klassrummet, främst kring ett språkutvecklande arbetssätt i matematik,  är jag ganska insatt i vad de olika namnen och metoderna vill och nu inträffar det intressanta: Jag vill ju samma sak. Jag vill att mina elever, både pojkar och flickor, ska nå målen. Alla. 100 %. Här får jag genom en föreläsning tips och idéer på vad flera lärare i en annan kommun redan testat och utvärderat. Det är alltså belagt att det fungerar.

Annika Agélii Gelotti som arbetat med, handlett i och forskat på metoden menade som Hattie att återkoppling är en av de mest framgångsrika strategierna och som en naturlig följd ska vi ju använda detta verktyg flitigt. Återkopplingen visade sig bli ännu mera effektiv ju fler mottagare eleverna skrev för. Här kom GAFE väl till pass med Drive och Sites. En sak som slog mig var att lärarna i sin fortbildning arbetat på samma sätt som eleverna förväntades göra och det tror jag är en av de verkliga framgångsfaktorerna.

Jag är ju mest intresserad av matematik och lyssnade därför extra noga när Annika talade om STL-cirkeln (metoden de byggt upp) i matematik.

 

Det fina är att man i Sollentuna lyckats använda samma cirkel som i arbetet med att skriva sig till läsning. Det har jag velat göra i vårt arbete med genrepedagogik men inte riktigt lyckats. Jag har ju då gjort en egen cirkel, men vinsten med att kunna planera efter samma modell i alla ämnen stödjer vårt arbete som oftast är ämnesövergripande.

 

Bilderna tyvärr borttagna på begäran av föreläsaren.

 

De olika texttyperna som vi använder i matematiken är en jätteintressant sammanställning – sånt som jag gjort i tanken men inte kommit till skott.

 

Det jag tyckte var mest intressant var hur man kan använda material som jag redan har och är bekant med, som Känguru, och bara genom att ställa frågorna annorlunda kan jag få en mycket mera språkutvecklande aktivitet som inte stänger frågan utan uppmanar till tankeverksamhet, dialog och skrivande.

Jag kommer att arbeta vidare med dessa tankar. Så här direkt känner jag att kommer att lägga upp en site där vi arbetar med skrivprocessen, återkoppling, faktasökande mm. När texterna är klara publiceras sedan de färdiga texterna på bloggen http://arbetslagvit.se

I matematik vill jag att eleverna ska

  • skriva texter där vi jämför olika sätt att lösa matematiska uppgifter och problem
  • skriva beskrivande texter av de geometriska kropparna
  • skriva instruerande texter för att lösa matematiska problem
  • göra en egen mattebok med benämnda uppgifter om multiplikation

Det kommer säkert fler idéer!

Tack Annika för en inspirerande föreläsning som gav idéer och nya infallsvinklar i mitt arbete!

Märkta på:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


%d bloggare gillar detta: